21 sep. 2009

Marinstugan

Vår Marinstuga är belägen på Kulbacken i Västervik. Stugans historia i korthet:
Kuskbostad tillhörande Tändsticksfabriken, den har även tjänat som ladugårdsstuga. Stugan har legat på platsen sedan första delen av 1800-talet.

Stugan passar lika bra in i landskapets sommaridyll...


...som i vinterskrud.

Kronan/Ulvendagarna

Den 4-6 september 2009 hyllades den omkomna besättningen på ubåten Ulven, som förliste 15 april 1943 efter en minsprägning. Ulvens besättning var 33 man.
Flottans Män i Västervik deltog under sermonien till sammans med övriga Flottans Mäns föreningar.
Här följer några bilder från dagarna, om någon är intresserda av fler bilder, kontakta vastervik@flottansman.se för en CD till självkostnadspris.





11 maj 2009

Flottans Dag på Kulbacken


Flottans Dag

När: 21 maj
Plats: Västerviks Museum/Kulbacken


Under dagen:
Särskild visning av "Neckos fartygsmodeller"av Lennart "Necko" Nilsson

Kl 13:00:
Flottnas Mäns SångarlagSångarlaget framträder med sång och berättelser från skärgården och havet med marin anknytningar

Kl 13-15:
Fika i WråtorpetFlottans Män bjuder på kaffe och bulle i Wråtorpet och deltagarna får information om Tjusts Båtsmannakompani och båtsmännens liv och villkor.

kl 14:00:
Världsomsegling med CarlskronaFöredrag av Tony Wärdig

kl 14:30:
Båtsman HumlaBåtsman Humlas liv och leverne och hans jordomsegling med ångfregatten Vanadis presenteras. Hans sjöskrin och dagbok med sjömanssånger presenteras i orginal.

Under dagen kommer blandade historier om Västerviks marina historia och andra lokala händelser under krigen att berättas. Guidade visningar av sjöfartshallen sker under vid flera tillfällen under dagen.

Välkomna!


Vart är västerviks Museum? klicka här http://www.vasterviksmuseum.se/

20 jan. 2009

Tjust Båtsmanskompani del.1






Är vi arvtagare till Tjust Båtsmanskompani?

Det var en gång en kung….. Så börjar många sagor. Men det som här skall berättas är ingen saga, utan blodigt allvar och del av vår historia. Båtsmännen, bemanningen på Svenska Flottans Fartyg, kan räknas tillbaka till 1500-talet. Dessa båtsmän förhyrdes för ett år i taget eller för ett visst sjöslag, genom utskrivning.
Gustaf II Adolf, är den kung som genomförde ett utskrivningssystem, inom de landsändar som skulle hålla Flottan med folk. Alla bönder som brukade krono-skatte eller frälsegårdar sammanfördes i ett rotesystem om minst 10 man, däribland skulle en båtsman utskrivas. Motsvarande system skedde i städerna, där en båtsman på 10 borgare skulle utskrivas.
Rotegårdar: På landsbygden blev det flera gårdar som fick bära en rote med en gård som huvudrote och de övriga som stödrotar. Bestämmelser utarbetades angående naturaunderhållet, Båtsmanstorp, m. m. m. m. utfästelser som roten skulle hålla.
Vid kontraktering som båtsman erhöll han en mindre kontantersättning s.k. lega. Vidare erhölls en mindre lön, samt s.k. hemkall/naturaförmåner, som kunde bestå av potatis, spannmål, kött- och fläsk, hö, eller halm. Men detta kunde ersättas med pengar efter ett visst värderingssystem. Båtsmannen skulle erhålla ett torp med tillhörande uthus för att kunna hålla ko, gris och höns m.m.m.m. Jord kring torpet för enklare odling. Ved fick han från böndernas skogar, likaså material till stängsel runt odlingsmarken. Var båtsmannen ogift, fick han ej bo på torpet, utan inhystes i rotebyn eller hemma hos föräldrarna. Undantag kunde ske.
Men genom att Båtsmannen vid sin anställning blev lovad ett torp, var det naturligt att han gifte sig för att erhålla denna förmån. En möjlighet fanns, om han kunde städsla en piga, därför att torpet inte fick vara obebott när båtsmannen var på tjänstgöring. Båtsmannen var bunden vid torpet. Skulle han bli sjuk eller oförmögen att fortsätta sin tjänst som båtsman, var han tvungen att lämna torpet. Därmed skulle en ny båtsman tillträda torpet. Samma hårda regel gällde också för hustrun, skulle båtmannen avlida var hon skyldig att lämna torpet. Var hon i den ålder, att hon var lämplig att bli efterträdarens hustru kunde hon genom nytt äktenskap få bo kvar på torpet. Om inte hamnade hon på någon backstuga eller på socknen. Hade hon vuxna barn som var gifta, kunde hon inhysas där.
Rotebönderna stod för munderingen fram till 1848, därefter tog kronan över ansvaret för utrustningen. Följande persedlar som rotebönderna skulle hålla: Jacka, byxor, skjorta tröja, strumpor och skor. Munderingen förvarades i särskilda rotekistor som förvarades vid huvudroten.
Systemet med denna utskrivning kallades det Ständiga Båtsmanshållet och bestod ända fram till 1878, då det avfördes. Under krigstid skulle fördubblingsbåtsmän uppsättas. För varje ordinarie båtsman skulle en fördubblingskarl hållas. Denna skyldighet upphörde 1811.
Rekrytering och tjänst: Båtsmannens namn och nummer var knutet till roten, därför kan man se en lång följd i rullorna med samma namn på rotens båtsman. Det förekom att sonen efterträder fadern som båtsman, men för det mesta fanns inget släktskap trots samma namn. Detta ställer ofta till oreda för släktforskare som har en båtsman eller soldat i släkten ( egen erfarenhet). Varje båtsmansrote var skyldig att hålla en ordinarie båtsman, samt kunde åläggas att hålla en reserv (fördubblingsbåtsman). Den rekryt som roten föreslog, skulle uppvisas för kompanichefen. Han ensam avgör om rekryten kan antagas och föreslår inskrivning vid nästkommande generalmönstring. Här gäller då en högsta ålder på 36 år, den lägsta ålder var 20 år, men det förekommer att även 16– 17 åringar har inskrivits.
En båtsman är kvar i tjänst så länge han kan fullgöra sina arbetsuppgifter ombord på fartyget. En gräns finns dock och det är 50 år eller 30 tjänsteår. Har båtsmannen skött sig väl, kunde han få ett gratial (pension) för lång och trogen tjänst. Under tjänsten som båtsman, erhöll han undervisning i skolämnen såsom läsning, räkning, skrivning och religion. I praktiska yrken kunde lärdom fås i skrädderi, skomakeri, snickeri. En viss grundläggande sjukvårdsutbildning ingick också.
I regel var båtsmannen i tjänst halva året på stationen. Första tiden blev det grundutbildning med sjökommendering i rekrytutbildningen. Senare tjänstgöringar kunde bestå i vakttjänst, förrådsarbete, tjänst i verkstäder och varv samt sjöexpeditioner.
När båtsmannen var hemma på torpet så ingick dagsverken åt rotebönderna.
Status för båtsmannen vid avsked:


Vid avsked för en båtsman kan det förekomma olika skrivningar som förklaring. Det finns sex olika alternativ enligt rullorna.




  1. Redigt och väl sig skickat. Endast i ringa mån med arbete sig försörja.


  2. Redigt och väl sig skickat. Kan endast i någon mån med arbete bidraga till sin nödtorftiga
    livsbergning.


  3. Kan endast i mindre betydlig mån, med arbete bidra till sin försörjning.


  4. Kan endas i ringa mån bidra till sitt livsuppehälle.


  5. Kan i mindre betydlig mån bidra till sitt livsuppehälle.


  6. Kan genom arbete bidra till sitt livsuppehälle.


Båtsmän på Ostkusten:
Båtsmanskompanier.
Städernas Båtsmanshåll.
För Norra Kalmar Län gäller följande:


Vi har 118 båtsmansrotar från Tryserums socken i norr, till Misterhults socken i söder.
De är samlade i Tjust Båtsmanskompani under Karlskrona Örlogsstation.
Till detta kommer Städernas båtsmän, Västervik 16 man och Vimmerby 6 man.
Det är 118 båtsmanstorp uti socknarna. Städernas båtsmän bodde lite utspridda inom staden

Mera om Tjusts Båtsmans Kompani publiceras i Flottans Mäns Tidning och här.



Källa: Lars Oswald (Bilden), forskare om Tjust Båtsmanskompani/arkivarie/föreläsare
Skriftställare: Bo Nord, sekreterare i Västerviks Flottans Män